Scenarkivet /

The madwoman in the attic

Gunilla Witt Dans & Poesi

Fotograf: Kari Jantzen

The madwoman in the attic gestaltar en ensam, sittande kvinna i ett tomt rum. Hennes skogsgröna 1850-talsklänning i frasande taft täcker underkroppen och endast hennes armar och ansikte berättar historien. Publiken sitter mittemot henne på scenen. Solot är inspirerat av Jane Eyre, Charlotte Brontës roman från 1847, där den inlåsta mrs. Rochester lever ett hemligt och bortglömt liv på vinden. Texten till The madwoman in the attic har Gunilla Witt utvecklat direkt ur det koreografiska arbetet. Witt sitter under föreställningen mitt emot dansaren och talar till henne, ställer frågor under hennes dans. Dansaren svarar med rörelser. Samtalet koreograf och dansare påminner om det som sker under repetitionsarbetet men som aldrig publiken får höra och se. Här har orden och fantasierna fått vara kvar och utvecklats. Endast 29 personer per föreställning får plats. The madwoman in the attic bildar tredje och sista delen i den danspoetiska solotrilogi för ord och kvinnokropp som inleddes 1994 med  Den installerade kvinnan, vilket var en dans för en kvinna i ett akvarium, och följdes 1997 av Perforera honom! som sattes upp i en övergiven sjukhus-korridor.

Läs mer

Medverkande

Koreografi
Dans
Originalmusik
Scenografi
Film
Ljusdesign
Kostym
Musik
Ljusteknik
Grafisk form
Foto
Produktion

Sök