Scenarkivet /

Hoppsa Universum

Anna Källblad / Botkyrka konsthall

Vad händer om man låter en grupp barn vara tillsammans i ett stort tomt rum och låter dem lyssna till olika musik? Vilka rörelser, skeenden, relationer och förhållningssätt rumsligt, musikaliskt och socialt uppstår under mötet? Till vilken grad är barnen och koreografen och pedagogen medvetna om vad som uttrycks, och på vilka sätt är det tillfredsställande eller inte? Hur medvetna är barnen om sin känslomässiga upplevelse och hur påverkar det vår upplevelse av det som utspelar sig ur ett konstnärligt perspektiv?

Anna Källblad, koreograf, och Elisabet Sjöstedt Edelholm, lektor i dans för barn och unga på Danshögskolan, driver det konstnärliga forsknings- och utvecklingsprojektet Hoppsa Universum sedan hösten 2006. Projektet är ett undersökande av barns dans- och rörelseuttryck i förhållande till musik och rum.

Projektet innehåller tre faser:

Fas ett vänder sig till barn mellan tre och sex år som möts i ett videofilmat experimentellt danssammanhang och som följs av en inspelad kort intervju med specifika frågeställningar av barnens upplevelser.

Fas två är en redovisning i form av ett konstnärligt verk, en koreograferad interaktiv dans- och musikinstallation av Anna Källblad med nyskriven musik av kompositör Niko Röhlcke, i ett rum format i samarbete med konstnär Tove Axelsson, forskaren i Tal, musik och hörsel Anders Friberg på KTH samt ljusdesigner Karl Svensson. Redovisningen ingår i Moderna Dansteaterns c/o-program, och äger rum mellan 6 oktober och 10 november 2007 i Botkyrka konsthall. Publiken kommer där att kunna dansa till musik skapad för en koreografi baserad på barnens rörelser och forskningsprojektet.

Fas tre är en redovisning av det totala projektet som beräknas vara avslutat i december 2007.

Under hela projektet förs en fördjupad dialog utifrån projektledarnas olika erfarenheter som koreograf och pedagog tillsammans med övriga medverkande. En dialog söks utifrån olika infallsvinklar som kan hjälpa till att både vidga och sikta in perspektiven.

Projektet är ett exempel på ett samarbete mellan den professionella dans- och konstscenen och högskolan där erfarenheter, idéer och resurser kan samverka. Samarbetspartners är Anna Källblad, Danshögskolan, KTH, Moderna Dansteatern, Botkyrka Konsthall, Dans i Stockholms stad och län, Once Upon a Time samt Koreografkontoret.

 

------------------------------------------------

Projektledarna om projektet

Anna Källblad:

"Idén till projektet kom då jag såg barn springa runt i stora rum och tänkte att det här är ju koreografi. Jag ville skapa ett stort rum där man kan springa runt och när man gör det så hörs det musik. Som ett sådant där ögonblick på scenen när någon rörelse träffar helt rätt, mitt i ljuset och musiken. Då känns livet stort, intimt och magiskt på samma gång.

Idén om ett verk födde en idé om ett konstnärligt forskningsprojekt. Processen kommer att gå från en idé om ett verk, genom fördjupad forskning på ett specifikt område på ett av verkets teman och samtidigt ett observerande och undersökande av metoder och förhållningssätt i arbetsprocessen till att sen skapa ett nytt verk utifrån en ny erfarenhet.

Att göra ett konstnärligt forskningsprojekt är för mig en metod att förstå något om mitt eget arbete och samtidigt en specifik frågeställning. Detta relaterar sedan till fler och andra frågeställningar som finns i mitt arbete.

Jag är ständigt intresserad av människors behov av att uttrycka sig, sökandet efter kontakt och hur detta visar sig fysiskt i människors kroppar. Vi rör oss genom livet. Kroppens förändrade rörelser är ett bevis på att tiden går. Hur sprang jag när jag var barn, vilka var mina rörelser, hur dansade jag? Jag vill lära mig barns rörelser för att se hur de passar mig, om de väcker något minne. På ett sätt ett existentiellt sökande och samtidigt ett forskande i mitt eget agerande och förhållningssätt i mitt arbete.

Några av mina tidigare verk har bl.a. handlat om rollerna publik och aktör, vad det är vi söker hos varandra, och hur den voyeuristiska aspekten av föreställningsformen relaterar till vad "jag försöker säga" i ett verk, speciellt i förhållande till kvinnokroppen. I For Your Eyes Only erbjuds en åskådare åt gången att se en tre minuters dansföreställning av en dansare i en slags miniteater, en låda som mäter 0,9x2x2m, i Beauty and the Beats dansar en dansare på en 3x3m kvadratisk scen med publik på fyra sidor.

I Hoppsa Universum är tanken att låta koreografen/dansaren byta plats med publiken och låta publiken dansa. Här finns både en önskan om att få dela och erbjuda åskådaren den upplevelsen, och om att få se den koreografi som uppstår. Var går gränsen mellan publik och aktör? Var vill vi att den ska gå? Kan våra roller sammanblandas och vad händer då med våra förväntningar och upplevelsen av verket?"

Elisabet Sjöstedt Edelholm:

"Mötet mellan Anna som koreograf och mig själv som pedagog öppnar möjligheter för ett djupgående undersökande av barns dansupplevelser. Vi har olika specialistkunskaper och eftersträvar ett kvalitativt arbete i ett nytt sammanhang, det interaktiva där ljus, ljud, rörelse skapas i stunden och är oförutsägbara. Jag är intresserad av improvisationerna som utgångspunkt för att förstå barns rörelsepotential för att använda som nya erfarenheter i barns dansande med en pedagog. Hur tänker barn om dans och vad känner barnen när de dansar?"

Texten är hämtad från Danshögskolans hemsida: http://www.danshogskolan.se/dh/forskning_ku/ku_projekt/hoppsa_universum.html

Visningar

Lördag 6/10 Invigning av utställningen. På plats är Anna Källblad och Carina Savborg. 
Lördag 20/10 Carina Savborg.
Lördag 3/11 Anna Källblad.
Lördag 10/11 Anna Källblad.


Sök