Scenarkivet /

Suddenly, anyway, why all this? while I...

Hooman Sharifi

En monolog i ord och rörelse (löst baserad på Samuel Becketts texts for nothing) kretsar kring främlingsskap och ensamhet. Sharif rör sig bland publiken som sitter en och en på stolar spridda över den vida scenen. Även om Hooman dansar med häftiga rörelser och halsbrytande fall mellan stolarna samtidigt som han talar med publiken om sin smärta förblir var och en i publiken en ö, ensam och avskild tills dess det är dags att leka stolleken. Leken visar sig vara en uppvärmning innan det är publikens tur att själv dansa och komma mycket nära varandra.

Läs mer

Medverkande

Koreografi
Musik
Text
Dans
Scenografi

Sök